Skadestånd
När man har utsatts för ett brott har man rätt att få skadestånd. En förutsättning är dock, i de flesta fallen, att man har polisanmält brottet och att den som har begått brottet har blivit dömd för det. Vanligtvis driver målsägandebiträdet alternativt den särskilda företrädaren (se tidigare artiklar om målsägandebiträde och särskild företrädare) skadeståndstalan i domstolen. Om man inte har eller inte vill ha något målsägandebiträde kan åklagaren driva skadeståndstalan.
Ofta frågar polisen vad man begär i skadestånd redan när polisanmälan görs. Det bästa, enligt min mening, är att säga till polisen att man återkommer med besked när man har fått ett målsägandebiträde eller särskild företrädare. Att bestämma ett lämplig skadeståndsbelopp är ibland svårt och man måste ha kunskap om vad som är rimligt innan man lämnar besked. Många tror att man i Sverige kan få sådana skadestånd som man hör talas om att man kan få i USA och det är tyvärr fel. Skadestånden i Sverige uppgår inte till en bråkdel av de skadestånd som betalas ut i USA. Skadestånden i Sverige är, enligt min åsikt, mycket låga.
Skadeståndstalan, eller enskilt anspråk som det också kallas, avgörs vanligtvis i samma rättegång som brottet. Det finns ingen tidsfrist för när man måste lämna in en skadeståndstalan. I princip kan man meddela domstolen muntligen under rättegången vad man begär (yrkar).  Det är dock lämpligt att lämna in sin skadeståndstalan i god tid till domstolen så att den åtalade kan diskutera skadeståndet med sin försvarsadvokat så att de är förberedda när de kommer till rättegången. Om man först vid rättegången talar om vad man vill ha i skadestånd kanske den åtalade måste ta en paus och prata med sin försvarsadvokat om skadeståndet och då går det åt en massa onödig tid till det.
Om skadeståndstalan är mycket komplicerad pga t ex stora och svårbedömbara skador, kan domstolen besluta att skadeståndstalan ska behandlas i en annan, civilrättslig, rättegång. Det vanligaste är dock att skadeståndsfrågan behandlas i brottmålsrättegången.

För vad kan man begära skadestånd?
Kränkning
Skadestånd för kränkning kan man få om man har blivit utsatt för misshandel, olaga hot, olaga frihetsberövande, sexualbrott m fl brott. Beloppet som man får för att man blivit kränkt bestäms efter vad som är skäligt. När man bedömer skäligheten tar man hänsyn till vad i brottet har bestått, om det fanns förnedrande inslag, hur lång tid man var utsatt för brottet, om brottet riktade sig mot någon som hade svårt att värja sig mot brottet, t ex om den som blev utsatt var ett barn eller funktionshindrad. Vidare kan man ta hänsyn till om den som blev utsatt för brottet stod i något beroendeförhållande till den som begick brottet, t ex om det var fråga om barn-förälder, patient-läkare eller dylikt.
Kränkningsersättningen utgör oftast den största delen av det skadestånd man kan få.
Skadestånd avseende kränkning till en vuxen kvinna som utsätts för våldtäkt uppgår ofta till 75 000 kr. Kränkningsersättningen till barn är vanligtvis mycket större än det som vuxna får. 

Sveda och värk
Man kan få skadestånd för sveda och värk. Vad man i juridisk mening menar med sveda och värk är sådan smärta, både fysisk och psykisk smärta, som är av övergående natur. Med det menar man den fysiska smärta man kände när man t ex fick ett knytnävslag i ansiktet och/eller den psykiska smärta man kände för det som förefick knytnävslaget och det man kände när slaget träffade och ävenledes en tid efteråt. Om skadorna, de fysiska och/eller de psykiska skadorna blev så allvarliga att man måste vara sjukskriven, kan man få ersättning för sveda och värk även under  sjukskrivningstiden.
 
Ersättningen för sveda och värk uppgår ofta till mycket låga belopp. Skadestånd avseende sveda och värk till en vuxen kvinna som utsätts för våldtäkt uppgår ofta till 10 000 kr. Ersättningen för sveda och värk till ett barn som utsatts för våldtäkt blir naturligtvis mycket högre. Att ersättningen generellt sett är så låg avseende sveda och värk i förhållande till ersättningen för kränkning kan synas förvånande men detta beror på att lagstiftaren menar att det ”värsta” med att bli t ex våldtagen är att man blir kränkt inte att man känner fysiskt eller psykiskt smärta.

Sjukvårdskostnader
Till sjukvårdskostnader räknas den avgift som man betalar när man t ex går till sin husläkare eller när man uppsöker akutmottagningen. För det fall man får skador på sina tänder pga brottet kan man också få ersättning för tandläkarkostnader. Man kan även få ersättning för resor till och från läkaren. Ersättning för taxiresor kan man få om det bedöms nödvändigt att åka taxi till doktorn/sjukhuset. 
Man kan även få ersättning för besök hos sjukgymnaster, kiropratiker, kuratorer och psykologer förutsatt att man har varit i behov av sådana tjänster pga det brott man har utsatts för.
Det är viktigt att spara alla kvitton från läkarbesök, taxiresor mm så att man kan visa upp dem som bevis på att man har haft kostnader. Om man inte kommer ihåg att spara kvittona kan man ofta få ut ersättning ändå, det blir dock enklare om man kan visa upp kvittona.
Om man kan visa att man även i framtiden kommer att vara i behov av t ex läkarvård eller psykolog kan man få ersättning för framtida kostnader. Det är då viktigt att man har fått intyg som visar att man kommer att vara i behov av sådan vård/hjälp.

Lyte och men
Med ”lyte” menas t ex ärr, sned näsa eller en förlorad en kroppsdel Med ”men” menas t ex nedsatt syn eller hörsel, nedsatt funktion av en kroppsdel.
Vid bedömning av ersättning för lyte och men finns tabeller som man går efter.

Särskilda olägenheter
Med särskilda olägenheter menas att om man t ex har fått en sådan skada som gör att man inte kan tvätta sina kläder själv så kan man få ersättning för vad det i framtiden kommer att kosta att lämna bort kläderna. Vid bedömning av ersättning för särskilda men finns tabeller som man går efter.

Förlorad arbetsinkomst
Om man har gått miste om arbetsinkomst eller om man varit sjukskriven pga brottet kan få ersättning för mellanskillnaden mellan det man skulle ha tjänat och det man faktiskt fick. Det är viktigt att kunna styrka den förlorade arbetsinkomsten med t ex intyg från arbetsgivare och försäkringskassa
Om man vid rättegången vet att man kommer att vara sjukskriven under en längre tid kan man även få ersättning för sådan arbetsinkomst som man i framtiden kommer att förlora.

Sakskada
För sakskador, dvs ersättning för t ex kläder och glasögon som gick sönder vid brottstillfället, kan man få ersättning med ett skäligt belopp.
Advokat Barbro Sjöqvist