Handläggning hos åklagare och polis
Handläggning hos åklagare och polis av ärenden rörande misshandel och sexuella övergrepp mot barn
Allmänna utgångspunkter
Förundersökning som avser misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp leds normalt av åklagare. Polisanmälan om misstanke om våld eller sexuella övergrepp mot barn skall omedelbart överlämnas till åklagare. Åklagaren beslutar sedan om vilka utredningsåtgärder som skall vidtas. Förundersökning skall handläggas skyndsamt. Det finns olika tidsfrister beroende på om den/de misstänkta är häktade eller på fri fot.
Inledande åtgärder
Förhör genomförs med den eller de personer som barnet/tonåringen först berätta för om händelsen. Dokumentationen av vad barnet sagt (helst ordagrant) och vad som föranlett att barnet berättat är ytterst viktig. Detta förhör kan också ge viktig bakgrundsinformation om barnets person och levnadsförhållanden.
Finns det tecken på skador i någon form skall dessa omgående dokumenteras genom läkarundersökning. Undersökningen och bedömning bör göras av en erfaren barnläkare eventuellt tillsammans med rättsläkare.
Vid misstanke om sexuella övergrepp mot barn med påbörjad pubertetsutveckling bör undersökningen istället göras av en erfaren gynekolog. Även här kan det bli aktuellt att göra undersökningen tillsammans med rättsläkare. Utredningsmannen skall ge den undersökande läkaren det underlag om brottet som krävs för att läkaren skall kunna göra bedömningen av vilket sätt eventuella skador kan ha uppkommit på. Samtycke till läkarundersökningen krävs. Samtycket skall lämnas av företrädare för barnet eller av barnet själv om han/hon uppnått sådan ålder och mognad att han/hon kan ta ställning till frågan.
Skador bör också dokumenteras genom fotografering. Skulle foton med hänsyn till skadornas placering bli alltför integritetskränkande kan foton gärna ersättas med skisser över skadorna. Denna dokumentation kan göras i samband med läkarundersökningen eller genom att polis eller någon annan fotograferar skadorna. Även foton på mindre blåmärken, rivsår eller dylikt är av värde som bevisning.
Förhör med barn under 15 år hålls i form av dialogförhör och dokumenteras med video. Även förhör med äldre barn kan hållas i form av videoförhör. Det är av särskild vikt att ledande och suggererande frågor så långt möjligt undviks. Vid förhöret skall särskild företrädare eller målsägandebiträde ges tillfälle att vara närvarande och följa förhöret över monitor.
Målsägandebiträde och särskild företrädare för barn
Huvudregeln är att en särskild företrädare för barnet utses vid misstanke om att barnets vårdnadshavare begått brott mot barnet. Detsamma gäller om det finns risk för att barnets vårdnadshavare på grund av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets rätt.
Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans förordnas då den andra vård-nadshavaren att ensam ta till bara barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.
Om det med hänsyn till barnet är obehövligt eller annars särskilda skäl talar mot det (t ex barnets ålder eller att brottet är mycket lindrigt) skall särskild företrädare inte förordnas.
En särskild företrädare eller en förälder som förordnats att ensam ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i rättegången beslutar om samtycke till läkar-undersökning, polisförhör med barnet, skadeståndstalan och andra frågor som kan bli aktuella i utredningen eller rättegången.
Målsägandebiträde utses för barnet om det inte skall förordnas en särskild företrädare. Målsägandebiträdets uppgift är i likhet med särskild företrädare att ta till vara målsägandens intressen i målet och lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet har dock ingen rätt att lämna samtycke till läkarundersökning eller polisförhör med barnet.
Åklagaren gör en framställning till tingsrätten om förordnande av särskild företrädare eller om detta är aktuellt, förordnande av den andre vårdnadshavaren att företräda barnet. Åklagaren gör också framställning till tingsrätten om målsägandebiträde om det finns behov av sådant biträde. Tingsrätten beslutar om sådana förordnande. Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten.
Oftast är det en advokat som förordnas som särskild företrädare eller målsägandebiträde.
Anhållande och häktning
Vid allvarligare brott blir det ofta aktuellt att anhålla den misstänkte. Har den misstänkte anhållits måste åklagaren senast tredje dagen efter anhållandet lämna in en häktningsframställning till tingsrätten. Inom 96 timmar efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten.
För anhållande eller häktning krävs att minst ett av följande kriterier är uppfyllda:
*Risk för att den misstänkte avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff
*Risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen
*Risk för fortsatt brottslighet
Om den misstänkte blir häktad beslutar tingsrätten samtidigt när åtal senast skall vara väckt. När åtal väcks mot den som är häktad skall rättegången normalt påbörjas inom en vecka. Kan utredningen inte färdigställas inom den tid tingsrätten bestämt kan åklagaren begära att tingsrätten beslutar att förlänga tiden. Den häktade har då möjlighet att begära ny förhandling.
Den fortsatta utredningen
Husrannsakan på brottsplatsen eller hos den som är misstänkt är ofta aktuell i mål som rör barnmisshandel eller sexuella övergrepp mot barn.
Husrannsakan görs för att söka efter föremål som kan vara av betydelse som bevis. Det kan röra sig om basebollträ, livrem eller annat som barnet sagt sig ha blivit slagen med, foton som tagits i samband med övergrepp, datorer som kan innehålla information om övergrepp mot barnet, kondomer som använts vid övergreppet, kläder eller sängkläder som kan ha fått spermafläckar etc.
Husrannsakan görs också för att fotografera och på annat sätt dokumentera brottsplatsens utseende.
Så snart det är lämpligt med hänsyn till utredningen skall den misstänkte och hans försvarare få möjlighet att ta del av innehållet i de förhör som hållits med barnet. Den misstänkte och hans försvarare har rätt att få ställa frågor till barnet. Det görs genom att ett nytt förhör hålles med barnet och förhörsledaren (polismannen) ställer dessa frågor.
Försvararen bereds möjlighet att samtidigt följa förhöret på en monitor. Innan förhöret avslutas gör förhörsledaren en kortpaus för att tillfråga försvararen om det finns några följdfrågor eller ytterligare frågor som denne vill ha ställda till barnet.
Avslutning av utredningen samt åtal
Utredningen (förundersökningen) avslutas med att den misstänkte och hans försvarare får möjlighet att gå igenom utredningsmaterialet i sin helhet. (23 kap 18 § RB).
Åklagaren beslutar därefter om åtal skall väckas. För åtal krävs att bevisningen är så stark att det på objektiva grunder kan förväntas en fällande dom. Åtal väcks genom att åklagaren ger in en stämningsansökan med gärningsbeskrivning till domstolen. Gärningsbeskrivningen innehåller en brottsrubricering t ex misshandel eller sexuellt utnyttjande av underårig samt en kortbeskrivning av hur var och när brottet begåtts. I stämningsansökan skall också anges vilken bevisning som åklagaren åberopar.
Rättegång och dom
Till rättegången kallas målsäganden (den som utsatts för brottet) den tilltalade (den som åtalats för brottet), vittnen och ibland någon sakkunnig. Dessutom kallas åklagaren, försvararen och den särskilde företrädaren eller målsägandebiträdet.
Är målsäganden under 15 år eller har något allvarligt psykiskt funktionshinder eller sjukdom kan hon/han slippa att bli hörd i domstolen. I sådant fall visas istället det videobandade polisförhöret.
Vid rättegången kan målsäganden begära skadestånd av den tilltalade. Målsägandebiträdet eller den särskilde företrädaren hjälper i regel till med detta. I annat fall kan åklagaren hjälpa till att föra skadeståndstalan.
Om målsäganden är rädd för den tilltalade eller annars har mycket svårt att berätta om vad som hänt i den tilltalades närvaro kan rätten besluta att denne inte får vistas i rättssalen under förhöret. Den tilltalade får då sitta i ett annat rum och lyssna på förhöret över högtalaranläggningen.
I mål som gäller sexuella övergrepp kan rätten besluta om stängda dörrar vilket innebär att förhandlingen inte är offentlig. Endast de som är involverade i rättegången eller finns med som stödpersoner får då sitta med vid förhandlingen.