Hur får man ut skadestånd ?

I den förra artikeln berättade jag om när någon som utsatts för brott kan
få skadestånd. I denna artikel ska jag berätta om hur man får ut det
skadestånd som domstolen beslutar att den dömde ska betala.
Om målsäganden hade ett målsägandebiträde i domstolen bör detta
målsägandebiträde ha informerat målsäganden om hur man får ut
skadeståndet. Det är dock inte alltid så sker, antingen kan
målsägandebiträdet glömma att informera eller också kan målsäganden glömma
vad målsägandebiträdet har sagt. Målsäganden är ofta så uppfylld av olika
känslor i anledning av att hon/han har utsatts för brott och pga
rättegången att hon/han helt enkelt glömmer bort vad han/hon har blivit
informerad om.
Det händer ofta att jag får höra att någon har blivit tilldömd skadestånd
men att den som dömts att betala skadestånd aldrig betalade något. Tyvärr
kommer inte pengarna av sig själva in på målsägandens bankkonto utan
målsäganden måste i de flesta fallen själv vara aktiv.

Frivillig betalning
Om det är så att målsäganden har skyddad adress kanske den som dömts att
betala ut skadeståndet helt enkelt aldrig får en chans att gottgöra sig
eftersom han/hon inte vet vart pengarna ska skickas. Det är därför
viktigt, om man tror att den som dömts att betala skadestånd självmant
kommer att betala, att den personen får information om var pengarna ska
sättas in. Ofta kan målsägandebiträdet vara behjälpligt och låta den
skadeståndskyldige sätta in pengarna på målsägandebiträdets
klientmedelskonto för att sedan vidarebefordra pengarna till målsäganden.
Enligt min erfarenhet är det ganska sällsynt att den som dömts att betala
ut skadestånd dels har pengar att betala med och dels betalar frivilligt.

Kronofogdemyndigheten
Domstolen ska, när domen vinner laga kraft, dvs när domen inte går att
överklaga längre, skicka en kopia på domen till kronofogdemyndigheten.
Kronofogdemyndigheten ska då skicka en förfrågan till målsäganden om
målsäganden vill ha hjälp med att driva in fordran från den
skadeståndsskyldige. Det är då mycket viktigt att målsäganden svarar
kronofogdemyndigheten att hon/han vill ha hjälp. Om inte
kronofogdemyndigheten får något svar så kan naturligtvis inte
kronofogdemyndigheten själv driva in fordran utan något uppdrag. Tyvärr är
det ju så att myndigheter ofta använder ett språk som skrämmer människor
och/eller som människor inte förstår. Detta gäller särskilt för de
invandrare som inte kan svenska eller som kan svenska dåligt. De får ingen
hjälp från kronofogdemyndigheten att få förfrågan översatt och det
resulterar ofta i att dessa målsäganden inte svarar kronofogdemyndigheten
av ren okunskap.

Det är således viktigt att svara kronofogdemyndigheten att man vill ha
hjälp. Kronofogdemyndigheten gör då en undersökning hur den
skadeståndsskyldiges förmögenhetsförhållanden ser ut. Om
kronofogdemyndigheten finner att han/hon har pengar på banken så kan
kronofogdemyndigheten ta så mycket pengar som motsvarar skadeståndet och
ge till målsäganden. Om den skadeståndsskyldige har någon fastighet eller
bostadsrätt kan kronofogden göra en så kallad utmätning dvs fastigheten
eller bostadsrätten försäljs av kronofogden och pengarna ges sedan till
målsäganden. Om den skadeståndskyldige har en hög lön kan kronofogden ta
en del av lönen varje månad och ge till målsäganden (införsel).

Det är viktigt att påpeka att det inte kostar något för målsäganden att få
hjälp från kronofogdemyndigheten.

Försäkringsbolaget
Om kronofogdemyndigheten misslyckas med att driva in skadeståndet från den
skadeståndsskyldige måste målsäganden gå vidare till sitt eget
försäkringsbolag. Ibland kan försäkringsbolaget genom den egna hem-eller
olycksfallsförsäkringen betala ut det skadestånd som den
skadeståndsskyldige ej kan betala. Om man inte har någon egen hem-eller
olycksfallsförsäkring bör man kontrollera med sin fackförening om man är
försäkrad genom fackföreningsavgiften. Om man inte är med i någon
fackförening bör man kontakta sin arbetsgivare eftersom det kan hända att
arbetsgivaren har en försäkring för täcker arbetstagarnas skadestånd.

De flesta försäkringsbolag betalar inte ut ersättning för skadestånd om
den skadeståndsskyldige var far/mor, sambo eller gift med målsäganden och
de bodde ihop vid den tiden då brottet begicks. 

Eftersom det tar tid för kronofogdemyndigheten att komma fram till att det
inte finns några pengar att hämta hos den skadeståndsskyldige kan det var
en god idé att samtidigt som man meddelar kronofogdemyndigheten att man
vill ha hjälp därifrån också göra en så kallad skadeanmälan till
försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget kommer sannolikt inte att fatta
något beslut förrän kronofogdemyndigheten har uttömt alla möjligheter att
driva in fordran från den skadeståndsskyldige men det kan vara bra att
redan ha inlett och etablerat en kontakt med försäkringsbolaget den dagen
man får besked från kronofogdemyndigheten att alla indrivningsförsök
misslyckats.

Brottsoffermyndigheten
Om kronofogdemyndigheten inte har lyckats driva in fordran från den
skadeståndsskyldige och försäkringsbolaget av någon anledning inte heller
betalar ut skadeståndet återstår Brottsoffermyndigheten i Umeå.

Om målsäganden ansöker om ersättning från Brottsoffermyndigheten innan
kronofogdemyndigheten och försäkringsbolaget har gett besked att de inte
kan driva in fordran/kan ge ut någon försäkringsersättning så återförvisar
Brottsoffermyndigheten målsäganden till kronofogdemyndigheten eller
försäkringsbolaget.

Ansökan till Brottsoffermyndigheten görs genom att man fyller i en
blankett som antingen kan beställas genom ett telefonsamtal direkt till
Brottsoffermyndigheten eller från hemsidan [
http://www.brottsoffermyndigheten.se ]www.brottsoffermyndigheten.se.
Blanketten skickas sedan till Brottsoffermyndigheten tillsammans med kopia
på domen och eventuellt andra handlingar som kan vara av intresse.

Brottsoffermyndigheten ska göra en självständig bedömning av skadeståndets
storlek. Det kan hända att Brottsoffermyndigheten anser att domstolen har
dömt ut ett för lågt skadestånd och då kan Brottsoffermyndigheten besluta
att ett högre skadestånd ska betalas ut. Det kan också bli så att
Brottsoffermyndigheten anser att domstolen har dömt ut för högt skadestånd
och då betalar Brottsoffermyndigheten ut ett lägre belopp.

Brottsoffermyndigheten betalar inte ut ränta på skadeståndet. Det är
därför viktigt att inte vänta för länge med att ge in ansökan dit. Detta
är särskilt beklagansvärt när en förälder döms för sexuella övergrepp som
begåtts när målsäganden var barn och först i vuxen ålder har kraft och ork
att anmäla föräldern. Domstolen kan i de fallen besluta att ränta ska
utbetalas från den tid då brottet begicks och om brottet ligger långt
tillbaka i tiden blir det väldigt höga belopp i form av ränta. Dessa
räntebelopp går således målsäganden miste om för det fall den
skadeståndskyldige ej själv kan betala.

Det är också viktigt att komma ihåg att Brottsoffermyndigheten inte
betalar ut skadeståndet om ansökan kommer in mer än två år efter det att
domen har vunnit laga kraft.

Slutligen är det viktigt att påpeka att Brottsoffermyndigheten
huvudsakligen betalar ut skadestånd för kränkning och sveda och värk. I
vissa fall kan ersättning för inkomstbortfall betalas ut och ibland även
ersättning för saker som förstörts i samband med den brottsliga gärningen.

För det fall Brottsoffersmyndigheten inte betalar ut hela det skadestånd
som domstolen dömt ut har målsäganden möjlighet att senare begära ut
mellanskillnaden från den skadeståndsskyldige för det fall han/hon senare
får bättre ekonomi och därmed får förutsättningar att betala skadeståndet.

Barbro Sjöqvist